Kurering!

En kopp nudlar å massa film borde få varje sjukling friskare. Det är vad jag kurerar mig med en sådan här dag där huvudet är som en ballong och orken är lika med noll.

Härliga helg!

Helgen har bara rusat förbi och det är knappt man hinner förstå att den är här innan den är över. Har haft en underbar helg då min bästa och underbara vän Pernilla har tillbringat den här med mig. Massa mys, fika, film och shopping, men framför allt TJÖT har hunnits med. Blir dock alltid lika tomt när hon åker. Söndagen har dock erbjudet en mer än välkommen hemkomst i form av min älskling, som varit till fjälls och självklart varit mycket saknad. Skönt att ha han hemma igen. Ny vecka på intåg med lite av varje. Fast först ännu mer söndagsmys med min prins i soffan!

kram på er!

Karameller!!

Tar en paus från jobbet innan kvällsmötet genom att suga i mig massa goa karameller som jag är sugen på till hemmet. Lite nytt till varje vrå i gråa och svarta toner.

Hoppas ni fått en kanonstart på veckan.

Hej så längen!

Hej mitt vuxna liv!

Under veckan som varit har jag vid två tillfällen fått en liten inblick i mitt liv sett från ett annat håll, sett utanför ifrån. En märklig känsla att inte riktigt kunna greppa allt nytt som sker.

Veckan har inte bara bestått i att klara att ställa om sig till jobb igen efter ett år i skolbänken, utan jag har även hunnit med att frustrera mig över föräldrapenningen och min tanke att försöka förstå mig på något om den har slagits i spillror mer än en gång. Att även hänga på hemnets sida och aktivt söka efter hus som vägrar dyka upp är ännu ett som jag anser vuxet problem som är nytt för mig. Tänk att en rastlöshet för hemmets vägnar kan vara så stor och en frustration mer än en dag i veckan. Måste ha med gravidhormoner att göra det med. Skönt att ha något att skylla på. Stackars arma barn vad skit den får redan innan den kommit ur sin trygga vrå.

Sedan kommer vi till gårdagen som bjöd på en leta, kolla på ny större bil dag. Där diskussionen om bilen dög, inte handlade om utseende, utan om barnvagnen, hunden, och all tänkbar packning inför semestrande skulle få plats. Storleken på kofferten är av STOR betydelse.

Så sum sumario... Hej mitt Svensson vuxna liv hur kom du hit?

Att titta på sig själv lite utifrån och inse att det där är mitt nya liv, att det är det här som väntar, känns inte bara mäkta märkligt utan även nästan som man lever någon annans liv. Inte att jag vill något annat, utan för det känns som så många händelser sker som gör att saker man längtat efter och planerat i sitt huvud sedan längen början slå in. Dem sakerna sker NU!!!!Vilket då medför att jag lever i min lilla sagovärld. Om än att den är kantad av svåra beslut, massa letan och hormoner i mängder. Vilket inte fanns med i huvudets planer sedan tidigare. Så just nu sker i mitt liv, för att dra en liknelse med mina favoritämnen, hem och hus, en ombyggnation.

Puss puss å kram på er alla där ute!

Terapi!

Helgen har erbjudit på massa solskensterapi. Inte bara i form av att få ta med sig lunchen i en mat termos på ryggen, med magen där fram  och sambon brevid, och bege sig till Osets naturreservat för att avnjuta den i solen. Nej helgen har även bjudit på solsken i form av umgänge med goa vänner. Att tillägga även ett enormt minskande av hormoner som rusar gör inte helgen mindre bra.

Vi har även hunnit med att inhandla barnvagnen. Blev en Crescent Classic kombivagn, svart med kromat underrede. En riktig mormorracer som min mor uppmärksammade.

Så efter en underbar helg med massa terapi, så var det idag första dagen på jobbet sedan sommaren. Kändes skönt att vara tillbaka hos mina saknade trollungar!

Hormoner delux!!!

Denna veckan har kantats av en mängd bergochdalbanorssvängar. Humöret har varit så växlande att jag tror jag bör läggas in på psyket. Stackars sambon som får stå ut med denna gravida kvinna. Ena stunden känner jag mig överväldigad över er alla underbara runt om mig som jag tycker så mycket om, medan jag bara någon timma senare sitter med tårarna sprutandes å ilskan kokande bakom soffhörnet. Att jag därtill försöker göra om hemma och att gravid som jag är... inte "egentligen" får flytta några möbler gör mig mer frustrerad. Men efter en vecka har vårt vardagsrum nog haft tre eller fyra olika utstyrslar och inget gör mig nöjd. Vet knappt vart jag ska ta vägen vissa gånger, kan man överlåta gravidskapet på den andra hälften nu eller... för visst är det så det går till?

Det där lilla pyret där inne.. jösses vad jag tycker om dig vem du nu än är.. men du gör det inte lätt för mig. Det kliar i fingrarna och vad jag än gör så slutar det med tårar. Suck!!!!!! Men tack och lov för att du ibland sparkar till mig så jag får rätsida på allt. Och tack och lov för min älskade prins som ändå trotts allt skäll fortfarande tröstar och kramar mig. Å puss på er alla där ute som möjligen känner igen er.

Kaos.....

Ja jag får väl inse att julen är slut och att julsaker och de grejor som hör där till får eller ska plockas bort, även om amarylisen inte ens slagit ut och att jag fortfarande inte insett att julen försvann fortare än blixten. Men det är så finurligt med min hjärna då... för den börjar spinna runt som en liten helikopter. Vad ska jag göra med de tomma platser som julpyntet stått på? Och ommöbleringen vi gjorde för att få plats med den stora granen, vad ska vi göra med det?

Och jag kanske borde fixa till den dära "skogen", som sambon kallar en liten gren jag tagit hem och ställt i ett hörn. Är det inte på tiden att jag fixar lampan som jag tänkte till den? Och kanske skulle man möblera om IGEN!!!

Och hejsan hoppsan Kerstin för att jag just dragit igång alla projekt på en gång och jippi för vad glad min älskling kommer bli när han intrillandes från jobb och träning lär komma in i ett lite smått lagom stort KAOS!!

Jul jul strålande jul!!!!!

Idag har en konstig julkänsla uppenbarat sig inom mig. Jag har nog inte riktigt förstått att julen är passerad och att vi just trädit in i ett nytt år. Att julen varje år passerar, och jag aldrig riktigt förstår att ojsan hejsan där var julen, känns konstigt. Jag hinner som inte riktigt med längre, kan tänka mig att det är åldern. Jag ska tilltrots fylla 27 och det måste ju bara vara vägen mot senila banor... att man tillråga på allt är gravid och allt där till redan är otroligt snurrig gör nog inte saken bättre. Det är ju inte bara att jag redan nu längtar till julafton som är mysko här i mitt liv just nu....

Första inlägget!

Kära läsare:
Idag har jag tagit ett beslut..jag ska börja blogga. Jag har kommit fram till att istället för att gå runt och bära mina tankar, för ni ska veta att dem inte är lätta eller få, så ska ni få dela dem med mig...
Så omtänksam och snäll är jag. Den här bloggen kommer bli min inspirationskälla, mitt boll och idéplank, min vän och kanske även fiende. En plats åt mig själv, för mig själv, samt därtill antagligen....hela världen.
Så välkommen till min värld!